God Jul

God Jul alla! Idag har vi haft en rolig dag, familjen kom hit vid två-tiden så då åt vi mat med dem på en resturang. De blev lite imponerade när de såg bilder på den svenska kungafamiljen på deras guesthouse, och även när de fick höra att kungen och drottningen bodde på deras rum när de var i Mae Sariang. I alla fall åkte vi hem till oss efter det, de kollade runt i huset och på gården och sedan hade vi julklappsöppning. Efter det kom Aphirak och lämnade våra karen-klänningar. De var klara! En elev på elevhemmets mamma hade tillverkat dem och de hade kommit till Mae Sariang idag för att ge dem till oss! De var jättefina, men det kändes lite ovant att ha på sig en lång vit klänning. Efter det åkte vi till elevhemmet, alla tyckte det var spännande att familjen var med och de blev genast väldigt förtjusta i alla lintottarna!Vi åt mat och umgicks och sedan började showen. Det var som vanligt mycket sång och dans och en del drama. Vårt julspel blev så bra! Väldigt duktiga var eleverna! Jag och Johanna kände oss stolta som två mammor på skolavslutning! Det bästa är att vi fick allt på film!
Efter showen togs det en massa bilder som vanligt. Jag skulle väldigt gärna lägga ut bilderna här, men tyvärr verkar det som att jag inte kan lägga upp fler bilder. Det verkar som att jag inte har någon plats kvar... Väldigt konstigt, men jag ska försöka fixa det på nåt sätt, utan att behöva betala för att få lägga upp fler. Så ni får vänta ett tag innan bilder och filmklipp kommer upp.
Det har varit en bra dag idag och morgondagen blir nog också bra, då vi ska till Choklo. Jag hoppas bara att familjen klarar vägarna, de är mycket värre än de vägarna de kom hit på (och de är allt annat än bra och raka).Om ni vill se bilder från julfirande kan ni kolla in Johannas blogg:http://johannaithailand.blogspot.com/God Jul från Thailand!

Lägesrapport i juletid

Nu är familjen i Thailand! De kom i måndags och igår åkte vi till Chiang Mai för att välkomna dem. Vi åkte till deras resort som ligger lite utanför staden, det var ett riktigt paradis skulle man kunna säga. Den standarden är vi inte vana vid! Men det var väldigt trevligt att för en gångs skull få slappa vid en pool, och att äta hotelfrukost (jag kan inte beskriva hur gott det var)! På kvällen åkte vi in till stan för att gå på julfest, vi hade nämligen blivit bjudna av Ernviks som hade bjudit in några svenska familjer på fest. Det var mysigt och väldigt gott med svensk mat. Jag fick för första gången på tre månader äta ost, det var riktigt, riktigt gott!

Idag visade vi familjen staden lite, vi gick på Warorot Market och sen så besökte vi en Thai tribal craft fairtrade shop (alltså en affär med hantverk gjorda av de olika "bergsfolken", karener tex). Efter det åkte jag och Johanna hem till Mae Sariang eftersom vi skulle till hostlet på kvällen.

Men idag var det så att det var julfest i en kyrka i närheten, så många av eleverna gick dit. Därför blev det ingen julspels-övning idag, istället gick vi också till julfesten. Det var som vanligt mycket sång och dans, och så en rolig lek, som vi råkade falla offer för! Här frågar man inte efter frivilliga till lekar, utan plockar "frivilliga av kategori 2" (alltså vem som helst) och självklart skulle "farangerna" få gå upp!

Vi låtsades först att vi inte förstod att de ville ha upp oss, fast att alla kollade åt vårt håll. Men tillslut gick det inte att låtsas längre så vi fick helt enkelt gå upp och se vad som väntade! De tog upp sex andra personer också. Leken gick ut på att man skulle äta upp några påsar med kex och godis så fort som möjligt, sedan skulle man blåsa upp en balong som man skulle sätta sig på så att den sprack. De fyra snabbaste vann och de fyra långsammaste fick stå kvar och dansa en dans, som straff! Detta är en typisk förnedringslek som alla här tycker är jätte pinsam!

Först skulle de intervjua oss, och eftersom ingen känner sig säker på engelska frågade de oss på thai. Jag fick bland annat frågan om jag hade barn, alla tyckte det var jätte roligt att jag förstod frågan och svarade på thai, haha! Som tur var var både jag och Johanna bland de fyra första så vi slapp undan dansen! Men den var inte så pinsam, eftersom de inte behövde komma på dansen själva. Men de fyra offrena såg ut att skämmas ordentligt! En kille stod bara där och försökte se cool ut, snacka om att inte våga bjuda på sig själv! Jag hade lugnt kunnat stå där uppe och dansa med tre andra! Det är liksom roligare att göra bort sig när det är meningen än att stå och sjunga och göra bort sig fast det inte är meningen! Men skönt att slippa båda.

Det här måste ha blivit vår femte eller sjätte julfest så här långt. Och på julafton är vår julfest på hostlet och på juldagen är det julfest i karenbyn Choklo. Det ska bli så kul att visa familjen hur jag bor, var jag jobbar och hur det ser ut i en äkta karenby.

Det var en lägesrapport om nuläget. Imorn är sista riktiga chansen att öva julspel, jag hoppas att det kommer bli bra! Det kommer bli väldigt roligt, det är jag säker på att eleverna också tycker. Men det vore riktigt bra om de kunde sina repliker helt utantill och att allt sitter, men vi får se. De är så duktiga så det blir nog riktigt bra hur som. Imorn blir det övning, on stage, för första gången - spännande!

Kram och God Jul på er!

besök på hostlet

Idag hade vi besök av lite svenskar på elevhemmet. Stämningen var som vanligt på topp hos eleverna, som den alltid är vid besök. Roligt! Det blev inget genrep med julspelet, så det får vi ta imorn. Vi måste få ihop allt imorn. I alla fall togs det en del bilder ikväll, eleverna har en tendens att bli små linslusar när de har besök och vi ställer gärna upp som fotografer.

drama-lek

Våra elever!

Som vanligt ville alla bli fotade med svenskarna

graaaabs :)

Pepparkakor ska icke stekas!

Jag har inte känt mig så jätte pigg på sistone. Jag vet inte riktigt vad som är fel, men har liksom inte kunnat äta så mycket, faktum är att jag helt saknar aptit. Jag tror det började i lördags, om inte tidigare tillochmed... Så denna vecka har jag, då jag har tvingat mig själv att äta, levt på bland annat blåbärssoppa och gröt. Och en massa vatten. Jag har också passat på att vila en massa (förrutom då jag har varit på hostlet på kvällarna).

Det här är vårt schema under kommande dagar:

Söndag 19e:     Genrep med julspelet
Måndag 20e:    Genrep igen (alla är aldrig på plats samtidigt) + Familjen anländer i Chiang Mai
Tisdag 21a:      Åka till Chiang Mai för att välkomna familjen + Julfest hos Ernviks
Onsdag 22a:    Tillbaka till Mae Sariang för att förbereda inför julfesten
Tordag 23e:     Öva, förbereda
Fredag 24e:     Julfesten på hostlet med vårt julspel + familjen kommer till Mae Sariang
Lördag 25e:     Resa till byn Choklo för julfest

Som ni förstår har jag inte tid med att vara sjuk... Det är väldigt jobbigt att inte ha någon aptit, speciellt när man förväntas äta mat på elevhemmet varje kväll och ännu värre, när man besöker en karenby. Ris, ris, ris och mycket stark mat! Så det är ytterst viktigt att jag får tillbaka aptiten innan Choklo! Just nu kan jag inte ens tänka på karenmat utan att må illa. Not good!

Här övar jag dans med de elever som ska dansa

Idag har vi i alla fall varit lite juliga: Vi har bakat pepparkakor! Ja, det gick att få tag i ingredienser (i Chiang Mai). Vi blev väldigt glada och nöjda när det visade sig att degen blev ungefär som vanlig. Den ynka lilla detaljen att vi inte har någon ugn stoppade oss inte, vi har ju stekpannan! Och vi har hört att tidigare volontärer har provat på att steka pepparkakor, så då tänkte vi att även vi måste prova detta. Till vår förvåning blev det inte alls som vi hade tänk oss. Det blev inte pepparkakor, det blev bröd. Det smakade inte alls som det skulle! Jag måste bara säga till den som läser det här: Har du en ugn, var då väldigt tacksam för det, det skulle jag vara! Den är bra till så mycket! Haha, det har jag upptäckt först nu.
Vi har en del deg kvar som vi nog "tyvärr" måste äta upp som den är (det är ju degen som är godast ändå?). Okej, när det kommer till pepparkaksdeg har jag visst lite aptit...

Johanna med mjöl i ansiktet, det ska man
nämligen ha när man bakar pepparkakor

Resultatet, det smakar ungefär lika äckligt som det ser ut!

Fortsättningen av helgen

Jag tänkte fortsätta berätta lite om vad som hände i helgen. Efter julfesten på hostlet åkte vi hem med Oil och Anaan där vi sov över. På söndagen följde vi med till pwo-karenkyrkan, som är vår favoritkyrka i Chiang Mai - den ser ut som ett garage, liten, med inte så mycket folk men många ungdomar, väldigt mysigt. Jag hade fått feber under natten och kände mig inte så pigg, men det gick bra ändå. Efteråt hade vi planer på att gå och se Harry Potter med Pom (Pee Laddas son) och hans kompis. Vi åkte därför till Airport Plaza, ett väldigt stort och väldigt västerlänskt shoppingcenter. Men tyvärr gick inte Harry Potter-filmen på några bra tider så vi bestämde oss för att se Narnia istället.

En jättestor julgran på Airport Plaza som
sträckte sig över typ fem våningar!

En lite speciellt sak med att gå på bio här i Thailand är att man innan varje film, ställer sig upp och sjunger för kungen medan bilder visas på skärmen. Det var verkligen en upplevelse att se! Jag kan tänka mig att den som inte står upp eller visar respekt blir utkastad direkt.


När filmen var slut blev vi skjutsade till busstationen. Tanken var nämligen att vi skulle åka hem samma dag. Men vi hade inte bokat några biljetter eftersom det alltid brukar finnas platser kvar, men inte idag. Så nödlösningen blev att ringa Ladda och fråga om vi kunde sova hos dem. Hon sa ja, såklart, så vi åkte med Pom hem. Kändes lite pinsamt, men det var nog den bästa lösningen! Dagen därpå blev vi skjutsade till busstationen, igen, och åkte hem.

Jag känner mig fortfarande lite sjuk, men mycket bättre nu. Jag tror att det kan bero på en mix av den riktigt starka maten vi fick på hostlet i Chiang Mai, sovande på golv (för jag hade riktigt ont i nacken) och kanske även väderskillanderna. Men bortsett från sjukdom har detta varit en väldigt härlig helg! Det är trevligt att få komma till storstan ibland och umgås med lite jämnåriga, även om det blir väldigt sällan.

Det var allt för nu. Den här veckan blir det till att öva julspel!

/Louise

Julfest i Chiang Mai

Vad mycket som har hänt i helgen! Det roligaste var utan tvekan julfesten vi var på. På lördagsmorgonen tog vi bussen till Chiang Mai. Julfesten skulle nämligen vara på pwo-karen hostlet där. Dessutom var det mycket vi behövde köpa medan vi var i stan. Vi åkte först till våra favorit mat-shopping ställen, Carrefour och Yok. Det märktes verkligen att det är internationella kedjor då det var julpyntat överallt! Jag och Johanna tog oss för första gången till Carrefour till fots - vilket innebar att krossa Super highway (den 7-filade motorvägen). Men var inte oroliga, det är verkligen inte så farligt som det låter! Dessutom kändes det så onödigt att betala 40-50 baht (när det inte borde kosta mer än 20) för att komma över till andra sidan! Men vi åkte i alla fall hem därifrån med Song Teow, när vi hade alla kassar och så kändes det mer värt.

Efter det åkte vi hem till Oil och Anaan där vi skulle sova den natten. På kvällen åkte vi tillsammans med dem till hostet. Eleverna hade gjort det jätte fint! Tyvärr hade vi blivit frågade att sjunga en sång, eller egenligen två. De hade ringt till Oil typ en timma innan och sagt åt henne att säga åt oss att förbereda två sånger. Hon förklarade att det är "the karen-way of asking" och att vi inte behövde. Men självklart behövde vi då det skulle vara ohyffsat annars. Vi valde att sjunga låten "En stjärna lyser så klart". De ville egentligen att vi skulle sjunga varsin, men där sa vi i alla fall nej, nån måtta får det allt vara! Haha!

På elevhemmet i Chiang Mai bor det ungefär 20-25 elever som läser på universitetsnivå. Eleverna var jätte duktiga på att sjunga och agera. De hade flera jätte roliga draman, trots att vi inte försod så mycket så var det väldigt kul att se på. Det som de flesta tyckte var roligt var nog att de så kallade "lady boys"-en agerade så bra. Okej, det krävs en förklaring. På hostlet i Chiang Mai går det ca 11 killar. Om jag inte har fel så är 4-5 av dessa killar så kallade "lady boys", alltså typ killar som vill vara tjejer. I alla fall mer eller mindre. De är helt enkelt väldigt feminima till sättet, och några av dem klär sig även som tjejer. Jag tycker att det är härligt att det är så accepterat även i kristna sammanhang! Men detta gäller nog bara i storstaden. Jag kan tänka mig att det inte är lika accepterat alls i byarna de kommer ifrån.

Jag och Johanna började fundera på hur det kom sig att vi inte hade några i Mae Sariang när det är så vanligt i Chiang Mai. Men vi tror att det helt enkelt inte är socialt accepterat på vårt hostel.  I den thailänska kulturen är det väldigt accepterat med "lady boys" eller "kathoey"-er som det kallas här. Man ser dem överallt, de jobbar i affärer, på varuhus, på kontor, på bensinmacker, på frisörsalongen - helt enkelt är det väldigt vanligt. (Många gånger har man ingen aning om att det är en man förrän man hör honom/henne prata.) Men i karenkulturen, som ligger lite längre bak i tiden, är det nog inte speciellt vanligt eller accepterat.

I alla fall lektes det en del lekar på den här julfesten. En lekhumor som var väldigt svår att förstå för oss. En lek gick t ex ut på att man skulle sitta på två led och så skulle man i de olika leden turas om att räkna "1,2, 3" och klappa i händerna. "Är det allt?" tänkte vi när alla människor vek sig i skratt. "Förstår ni inte?" frågade dom "1 så klappar dom, 2 så klappar vi och 3 så klappar dom igen! och så gör dom fel och så... hahah!" "Jaha... jo det var ju kul! ha ha ha..!" ... Haha, olika syn på humor kan man säga!

Vi skulle sjunga vår låt ganska tidigt, och det var precis efter att en jätte duktig grupp (på typ 20 pers) hade sjungit, i stämmor och allt. Så vi var lite nervösa, vilket nog märktes på våra röster! Trots allt var det nog ändå det bättre framträdandet vi har gjort själva... Vi hade ju inga elever som kunde rädda oss den här gången!

Ett jätte roligt drama som några elever gjorde var en parodi på olika länder. De hade en person som skulle gestalta en burmes, en korean, en fransman och, självklart, en svensk. Vi kände igen oss ganska mycket i parodin på svensken, jag tror faktiskt att de hade använt oss lite som inspirationskälla! Typ "Vad tycker du om Thailand?" "Åh, jag ääääälskar Thailand! Så vackert!" "Kan du prata thai? "Lite!" (säger på thai och skrattar). Det var även kul att se att deras bild av en korean var en diva i vinterkläder och högklackat, intressant! Haha, vi blev lite sugna på hämnd efter den lilla parodin på oss men vi förstod att vi inte skulle kunna göra nåt som de förstod eller tyckte var roligt! ;-)

Efter julfesten ville typ alla elever ta en massa kort, speciellt med oss! Kändes lite annorlunda, men det var kul!

Här kommer några bilder från kvällen:

Fransmannen, burmesen, svensken och koreanskan

Dans

Många galna bilder togs!

Oil och Anaan

Gruppbild!

Jag med Bee och Pom (den överlägset längsta person vi känner här)

Jag och Johanna med vår "karen-mamma" (och handledare) Pee Ladda

Julklappsutbyte - tyvärr visste vi inte om detta och hade därför inte med oss några...

men det gjorde inget!

Konsten att skapa en dans

Vi ska ha en dans i vårt julspel som jag och Johanna ska korrigera och lära några elever. Ingen av oss är speciellt intresserade eller duktiga på att dansa så detta blir verkligen en utmaning! Först var det svårt att vara seriösa så vi bara flummade runt. Men nu har vi nog fått ihop nåt i alla fall... (jag hoppas det håller). När man väl har bestämt rörelser är det svårt att komma ihåg allt och att hinna med allt i tempot! Men jag tror våra elever är duktiga. Vi måste få det klart tills imorgon då vi inte har så mycket tid att öva (julspelet är den 24:e och vi är borta lite innan, dessutom måste vi ju öva allt annat också). Men det ska nog gå! Vi lär dessvärre ha världens publik imorgon när vi ska visa upp den - ahh! Aja, tur att det inte är en superseriös dans då!

Jag får väl försöka filma hur det blir sen, så ni får se resultatet.

Måste tacka min kära vän Lella för att hon försökte hjälpa mig med sina danskunskaper! Det var väldigt svårt att förstå allt över internet, men jag fick i alla fall lite inspiration! 

Det var allt för nu. Imorgon får vi se om dansen är genomförbar.

Kramar

Det här med att sätta upp ett julspel...

Idag har vi haft fullt upp med att bland annat skriva manus till julspelet vi ska sätta upp med eleverna och att fixa allt runt det, sedan har vi även skrivit en massa brev och så vidare...

På kvällen åkte vi till hostlet och presenterade julspelet för eleverna. Eftersom många elever inte förstår engelska så bra och eftersom vår thai är väldigt begränsad, frågade vi om Aphirak kunde översätta till eleverna. Vilket så här i efterhand kanske inte var en så bra idé. Jag sa åt honom att eleverna skulle fundera på vad de ville göra (dramatisera, sjunga eller dansa) och att de sedan kunde komma till oss och säga till. Men Aphirak missförstod och började fråga rakt ut "Vem vill vara Maria? Vem ska vara Josef?" Det här gjorde att eleverna började ropa varandras namn istället för sina egna... Och vi kunde inte göra annat än att skriva ner de namn som han sa. Detta gjorde även att många av de roller som ska prata (t ex herdarna och de vise männen) blev de yngsta eleverna, som knappt pratar engelska.

Vi började öva idag med de vise männen och jag kan bara säga så här, det kommer behövas mycket övning! Det var så pinsam för jag och Johanna kunde knappt hålla oss för skratt vissa gånger... Det är så dumt när man får skrattanfall vid helt fel tillfälle, då finns det inget man kan göra!

Jag tycker att det var jätte konstigt att de äldre eleverna, som kan prata engelska inte ville vara med i dramat... Men å andra sidan är det ju bra för de yngre att öva! Rollerna som Maria och Josef gick i alla fall till två lite äldre elever.

En mening som var väldigt svår för en av de yngsta eleverna att säga var "Is this the place where a new King has been born?" Den meningen var typ omöjlig! Det kommer att bli en utmaning, men det ska nog bli bra tillslut! Imorgon ska vi i alla fall försöka byta lite bland herdarna, så att någon tjej kan vara en herde som pratar också (några som kan engelska helst). Det var så dumt för när vi sa "herdar" så trodde nog Aphirak att vi menade får, så då tog han de yngsta eleverna!
Det här med att sätta upp ett julspel kommer nog bli väldigt roligt, drama är ju verkligen hur kul som helst och jag hoppas att det blir bra! Men vi måste öva, öva, öva om det ska funka!

Ps. Idag hade de möte på elevhemmet där de bland annat ändrade datum för julfesten (fjärde gången), nu är det den 24:e igen. Jag hoppas att det förblir så!

Ha det bra!

Louise

Julfirande nr 2

Igår var vi på julfirande nr 2, utanför den lilla staden Hot som ligger ungefär 2 timmar från Mae Sariang. Det var lite skillnad från förra julfirandet i byn, lite modernare och mer fartfyllt skulle man kunna säga. Det var roligt, men inte alls lika mysigt som det var uppe i bergen! Det var vi och 15 elever, ungefär samma personer som förra gången, de som skulle dansa och sjunga. Än en gång sjöng vi "This little light of mine". Det blev bra! De uppskattar nog att vi sjunger på engelska med eleverna. Det blev en ganska lång kväll, vi kom inte hem förrän vid halv ett på natten. Hur som helst är det väldigt roligt att åka iväg på såna här utflykter med våra elever!

Panee, Pantong, Watinee, Nichanan och Morokot i bilen

Vi stannade på vägen för att Aphirak skulle power-nappa

Chailack med gitarren

Vi stannade på en plats där de hade odlat tallar. Eleverna

tyckte det var jätte coolt och ville bli fotade med dessa

exotiska växter. Vi förklarade att vi har såna överallt i Sverige!

Danser och sånger. Det var så roligt för varje gång en

snygg kille/killband kom upp på scenen började alla

småtjejer (och småkillar) att skrika och jubla! De gav dem

blommor och allt möjligt - helt spårat och vi bara  skrattade

åt situationen!

Jag, Johanna och Sriporn!

Bybesök och julfirande!

Igår åkte jag och Johanna med Aphirak och 15 elever till en liten karenby högt upp i bergen som heter Huay Mo. Det skulle nämligen annordnas en julfest i byn. Eleverna som åkte med skulle bland annat främträda med sång och dans på kvällen. Alla elever fick trängas bak på "flaket" igen, men de verkade tycka det var kul. Fast jag och Johanna blev väldigt oroliga att någon av killarna som stod utanför och höll i sig skulle ramla av i nån kurva! Resan tog cirka två timmar och vi åkte på smala vägar högt upp i bergen... Men det gick bra!

Vi träffade många vi kände i byn. Det var väldigt roligt och mysigt! Självklart fick vi många stirrande blickar på oss, det hör liksom till! Snacka om att jag stack ut, som den enda blonda bland människor som kanske aldrig sett vita förrut. Men jag är ganska van vid det här laget!

På kvällen började firandet med framträdanden och allt! Programmet pågick länge, det var många som sjöng och dansade och många som bjöd på sig själva. Självklart skulle även vi göra det... Vi visste att de ville att vi skulle sjunga, men när vi insåg att det skulle komma så mycket folk blev vi lite stressade eftersom vi inte ens hade bestämt sång. Det blev inte bättre av att folk sa att vi skulle sjunga "a special song"! Vår nödlösning på det hela (som annars skulle kunnat sluta i katastrof) var att vi drog ihop några elever som fick sjunga med oss. Vi lärde dem snabbt "This little light of mine" och en elev som är väldigt duktig på piano kompade oss på keybord fast han aldrig hade hört låter förr. Framträdandet blev nog rätt bra för att vara improviserat! Det är tacksamt att ha så hjälpsamma elever. Vårt lilla musikgeni till elev fick spela till kvällens alla låtar, hur duktig som helst!

Vi övar igenom sången med eleverna inför framträdandet

Många människor kom dit!

Titta på det här klippet! Två härliga tanter som inte alls har några problem med att bjuda på sig själva. Helt underbart och jätte roligt!

Kallt var det!

Den här lilla killen (på bilden ovan) satt och stirrade storögt på mig hur länge som helst - Jag försökte göra olika roliga miner för att få honom att skratta, men han reagerade inte på något! Så söt! Tanterna i bakgrunden tyckte det var jätte roligt. Vi försökte kommunicera med dem, men de kunde inte thai. Många av "bergsfolken" har ingen utbildning och kan därför inget annat språk än sitt eget. Hur som helst skrattade både vi och tanterna gott åt den lilles reaktion!

Vår sovplats. Första gången jag sov på matta - det var faktiskt
inte så obekvämt som jag trodde!

Efter att alla uppträdanden och allt var slut gick vi och la oss. Tjejer och killar fick inte sova i samma rum, och eftersom det inte fanns tillräckligt med plats fick några killar sova i bilarna och på flaken! De hade nog inte ens filtar så vi tyckte synd om dem, men de verkade tycka att det var helt okej. Hur som helst blev det verkligen kallt så vi var glada att vi hade sovsäckar!

Klockan sex på morgonen var nästan alla uppe. Men eftersom andakten inte började förrän klockan åtta tänkte vi att vi kunde ligga kvar ett tag. Men strax efteråt började det dundra julmusik i högtalarna (vårt hus var precis bakom scenen) och det gick inte att somna om! De tänkte väl att vid den tiden på morgonen är alla vakna! Till frukost blev det ris (vad annars?) och kött med stark sås. Eftersom vi svenskar inte är vana vid denna sortens frukost var det väldigt svårt att äta. De förstod i alla fall att vi inte kunde äta köttet och fick nån ägg-och salladsblandning istället. Det gick i alla fall bättre! Efter andakten åkte vi hem igen, men stannade några gånger för att fota!


Lite folk!


Utsikten var som vanligt helt fantastisk, men det förstod ni nog redan... I alla fall var vi helt trötta på ris när vi kom hem, så vi åt middag ute - kycklingspett med jordnötssås och pommes frites, lyx!

Idag fyller kungen av Thailand år och därmed är det även farsdag. Detta firas stort i flera dagar. Imorn är eleverna lediga från skolan och då ska vi åka iväg på ännu ett firande med några av dem. Det kommer nog bli kul. Som ni ser har jag mycket att berätta och ändå finns det så mycket mer. Men nu ska jag sova. Godnatt och glad andra advent!



Mycket på schemat

Idag var vi i Sop Moei och hälsade på. I Sop Moei ligger det andra elevhemmet (för barn mellan 9-13 år). Vi träffade först lite personal som arbetar med olika projekt i närheten, sedan gick vi runt lite i Sop Moei och efter det hängde vi på elevhemmet. Eleverna gick halvdag i skolan idag, så vi fick chansen att träffa några av dem. Det var kul! Det märktes att vi var väldigt exotiska... En liten tjej sa att hon tyckte jag såg ut som en docka och var helt fascinerad av mina blåa ögon! En lite konstig kommentar det där med docka, men jag är ganska säker på att det var en komplimang.. hon var så söt!

Imorgon ska vi till en by uppe i bergen! Det är julfest, så vi åker dit med Aphirak och några elever. Sedan kommer vi säkert att träffa många där som vi känner/känner igen. Vi bestämde oss för att åka med idag.. Egentligen har vi mycket att göra med julspelet och så, men det var så många som tyckte att vi skulle åka med! Sedan ska vi till Hot på måndag (en stad/by mellan Chiang Mai och Mae Sariang), även där julfest. De kristna i Thailand firar nämligen jul hela december. Så hela månaden är späckad med julfiranden. Vi kommer såklart inte att hinna med alla, men det känns roligt att passa på att gå på några.

Datumet för julfesten i Mae Sariang har ändrats (3:e gången nu). Först var det sagt den 19:e, sedan den 24:e och nu den 19:e igen. Det är tråkigt eftersom min familj då missar det, men ännu dummare eftersom vi får mindre tid till att planera julspelet! Men, det löser sig! Inget är nog bestämt än, så vi får se hur det blir... Planer ändras hela tiden i det här landet! Det är bara att anpassa sig, även om det är rätt surt ibland...

Lite bilder från idag:

På elevhemmet i Sop Moei har de många djur, tex. en liten valp!

Rummet där eleverna pluggar och har andakt

Jag och Johanna vilade eftermiddag i en härlig bambu-koja

Mums, frukt!



Tillbaka till "vårt" elevhem i Mae Sariang
- eleverna tvättar och diska



"Kin Kaow" = Äta ris = Äta mat

Jag och Book! Han är så gosesöt!

Nu ska jag sova! Godnatt!

Ingen advent, men mysig dag ändå!

Igår skulle vi bli upphämtade klockan 8 av Aphirak för att åka till Sop Moei tillsammans med 30 elever. Vi var som planerat klara klockan 8, men han kom inte förrän ca 9.30. Kul det där med olika tidsuppfattningar! Två bilar åkte, så det var 15 elever i varje bil. Jag och Johanna fick dela på framsätet medan eleverna fick dela på "flaket". Alla fick inte plats så tre av killarna fick stå utanför och hålla i sig under hela resan.

Vi hade ju blivit tillfrågade att sjunga en sång i kyrkan. Men av någon anledning så glömdes det bort, vilket vi är väldigt tacksamma för! Aphirak bad om ursäkt för att vi inte fick sjunga! Vi skyndade oss med att svara att det verkligen var helt okej!

Det var hur som helst väldigt trevligt att komma iväg med eleverna lite (trots att gudstjänsten var lite väl lång, över två timmar). Nu fick vi chansen att umgås med några av de elever som vi knappt har pratat med innan. Väldigt mysigt var det! Dessutom fick vi stå i kö och ta mat själva idag! Eller typ. Det var framsteg i alla fall!

På kvällen cyklade vi till elevhemmet, vi trodde att de skulle ha lekkväll som de har ibland på söndagar. Men det hade de inte. Så vi fick hjälpa lite med läxor istället. Och sedan umgicks vi lite med några elever som försökte lära oss att skriva på thai! Hur svårt som helst! Men det vore verkligen coolt att kunna.Vi lärde även dem lite svenska. De tycker om att lära sig språk! De flesta av eleverna kan många olika. Thai, pwo-karen, sgo-karen, engelska (i alla fall de flesta). Sedan tror jag att de läser kinesiska i skolan, och sedan finns det några som lär sig burmesiska också. Detta innebär att de kan kanske fyra olika skriftspråk! Jag tror att thai och pwo-karen har samma skriftspråk, sgow-karen och burmesiska har samma, och sedan engelska och kinesiska! Ganska imponerande va? Vi har i alla fall lovat att vi ska lära oss att skriva våra namn samt våra thai-smeknamn på thai! Man måste ju börja någonstans.

P.S. Det finns inget som heter advent i Thailand. Så det blev inte direkt någon stämningsfull första advent... Men det gör inget, jag skulle inte vilja vara någon annan stans än var jag är nu!

Louise

Bröllop med mera!

Idag klädde vi upp oss för första gången i Thailand. Inte direkt som man klär upp sig i Sverige, men om man jämför med vad vi brukar gå runt i så var vi ganska fina ändå! Vi gick nämligen på bröllop. Vi kände inte brudsparet och vi visste inte vad vi skulle förvänta oss, men vi tänkte att det skulle bli kul att se hur ett karen-bröllop kunde se ut! Dessutom skulle flera av eleverna sjunga en sång under cermonin.

Vi kom dit kanske en kvart innan det började, vi ville inte riskera att komma när det var fullsatt så vi var tvugna att sitta längst fram eller nåt. Men när vi kom dit var det inte mycket folk som hade satt sig än. Faktum var att folk "droppade in" under hela cermonin. Klädseln var väldigt varierande, vissa hade karenkläder, andra thai-siden-dräkter, men de flesta var vardagsklädda. Det fanns till och med de som kom dit i träningsoverall! Vi kom på att det antagligen inte var ett "äkta" karen-bröllop, för det var endast brudens föräldrar som hade karen-kläder, brudparet var vitklädda. Så det kanske var karen/thai-bröllop. Det var nog hur som helst väldigt otraditionellt och ganska väst-inspirerat. De största skillnaderna jag tänkte på mellan thai/karen-bröllop och svenskt bröllop var:

- Klädseln: I Sverige är det väldigt viktigt att klä upp sig på bröllop, här verkar det vara mer fritt med klädvalet.
- Punktlighet: I Sverige skulle det vara ett skräckscenario att komma in när bröllopscermonin redan har börjat, inte här. Folk kom hela tiden. Det ringde även i mobiler flera gånger!
- Kyssen: I Sverige är det en självklarhet att brudparet pussas på bröllop, men inte i Thailand. Här anses det väldigt oanständigt att pussas offentligt överhuvudtaget. Så inget pussande på bröllop heller.
- Längden på firandet: I Sverige håller bröllop ofta på till midnatt minst. Här försvann de flesta gästerna direkt efter maten, alltså typ runt halv ett. Vi visste inte riktigt när det "var dags" att gå.
- Bröllopsfoton: I Sverige är det väldigt noga med vilka som ska fotas med brudparet. Här verkar vem som helst få bli fotade tillsammans med dem. Till exempel vi. Hur fel det än kändes kunde vi ju inte säga nej!

Eleverna sjöng en sång som de övat länge på

Efter cermonin var det mat! Jag kan tänka mig att vissa kanske mest kom dit för maten. Jag menar, det var mycket folk och vi var nog inte de enda som inte kände brudparet! Men det är ju helt okej här, alla är välkomna! Det serverades karenmat i finare tappning, skulle man kunna säga. Ris (vad annars), tre olika "sörjor" med lite av varje i, kyckling och grönsaker bland annat. Men det var säkert väldigt fin mat. Dagen till ära serverades det även läsk!  Vi tänkte att vi skulle få chansen att sitta ner och äta med några av eleverna, de var ju de vi kände där. Men de skulle tydligen servera på bröllopet! De har jobbat med förberedelserna inför bröllopet i flera dagar och så skulle de jobba på själva bröllopet också. Så vi fick inte umgås så mycket med dem. Men de var jätte fina, tjejerna i sina vita karen-klänningar och de flesta killarna hade typ kostym! Oväntat!

De tyckte vi skulle vara med på bild, så här posar vi med brudparet!

Efter bröllopet gick vi hem och städade. Det behövdes verkligen kan man säga! Vi hade tänkt advent-pynta huset idag, vi hade nämligen för oss att det skulle finnas pynt i huset. Men det fanns tyvärr inte så mycket som vi trodde. Vi fick i alla fall fram några små tomtar och en liten "Merry Christmas" -skylt. Vi blev helt överlyckliga när vi hittade en ljusslinga! Men vi deppade ihop när vi märkte att den inte funkade! Trots vårt försök till julpynt och det faktum att vi har lyssnat på julmusik hela dagen, så har julstämningen inte kommit än. Jag hoppas att den kommer!

Mitt rum innnan städningen, nu är det lite finare

Efter städningen och "pyntningen" cyklade vi till marknaden och handlade mat. Därefter åkte vi och hämtade vår tvätt som vi lämnade in igår (vi hade verkligen inga rena kläder och orkade inte tvätta). Vi passade även på att äta middag, på vad vi nu har utsett till Mae Sariangs mysigaste ställe. Det finns inte så många bra resturanger till bra priser i stan... Men det här är ett av de bättre!

Imorgon ska vi till Sop Moei (där det andra elevhemmet ligger) med Aphirak och 30 elever. Jag undrar hur vi ska komma dit! Så vitt jag vet har Aphirak en bil, och jag tvivlar på att det får plats 30 pers på flaket... Å juste, vi har blivit tillfrågade att sjunga en sång i kyrkan imorn... Vi har ingen aning om var den här kyrkan är och hur många som kommer att vara där! Men jag antar att vi har tur som blev varnade innan den här gången. Vi har funderat hela dan på vad vi ska sjunga! Men nu lutar det mot "This little light of mine", till advent och allt. Vår förhoppning är att folk känner igen den och sjunger med så vi slipper sjunga själva! Vi får se hur det går, haha!

Louise