Att komma hem

När vi landade med flyget i onsdagskväll åkte vi direkt till guesthouset där vi skulle sova. Vi slogs genast av hur kallt det hade blivit, eller så var det helt enkelt så kallt även innan, kanske har vi råkat vänja oss vid värme dygnet runt...? Hur som helst skulle vi dagen efter ha möte tillsammans med de två karenerna som ska till Sverige som praktikanter om bara några veckor. Så nästa morgon åkte vi direkt till TKBC-kontoret. Mötet gick bra, vi lärde dem bland annat lite svenska och lite om den svenska kulturen. Dessutom var Oil med, som tidigare varit i Sverige som volontär. Hon berättade om sina erfarenheter och kunde även översätta det vi berättade för dem, vilket var väldigt bra!

Efter det tog vi första bästa buss hem till Mae Sariang, vilket råkade vara den stora, skumpiga, långsamma bussen som tar 4 ½ timma. Det var det värsta bussresan hittills! Bussen hade både fönster och dörrar öppna, vilket gjorde att det var svinkallt under hela resan. Jag satt och försökte vira in mig i gardinen när det var som värst! När vi tillslut var framme hade det blivit mörkt och vi ville iväg till hostlet så fort som möjligt. Det är dock alltid ett problem när vi kommer till busstationen med stora väskor och inte har någon skjuts... Det finns ju inte direkt några Tuk Tuk's i den här "staden"! Vi försökte fråga om nån vänlig själ ville skjutsa oss, men det gick inte så bra denna gång. Tillslut började vi gå med våra stora väskor och rätt som det var träffade vi på två elever som var ute med moppen. De frågade genast om de kunde hjälpa oss, vilket vi inte kunde säga nej till! Än en gång, vi har världens bästa elever! <3

En kort stund senare stack vi iväg till hostlet med varsin knäckemacka i handen. Det blev minst sagt ett kärt återseende! Vi hade med oss en massa foton från de olika julfesternna vi varit på tillsammans med eleverna i december, vilket verkligen uppskattades. Alla ville kolla och det var många som till och med ville köpa bilder...! Vi förklarade att det inte gick för sig eftersom de var till för alla. Alla elever var hur som helst väldigt glada och det kändes riktigt bra att vara tillbaka. De är så härliga, hela bunten!!

Igår började jag även ha lektioner igen, efter en ganska lång tids uppehåll (när vi höll på med julspelet gick ju alla lektioner bort). Det var kul att komma igång igen, även om det inte alltid är världens roligaste att planera lektioner så är det i alla fall nästan alltid kul att hålla i dem!

Det var allt för nu. Ha det bra! Jag lovar att jag inte ska dröja lika länge innan jag skriver igen nästa gång... (Men nu har jag ändå skrivit tre inlägg på en kväll, ganska ambitiöst ändå va?)

Kram så länge!

Skillander i landet

Den 28/12-4/1 tog vi en tur ner till havet i Phuket, tillsammans med min familj. Väldigt härligt var det! Ett par skillnader mellan den södra och den norra delen som jag noterade var bland annat:

- Solen var väldigt mycket starkare där nere än hemma. Till och med när det var mulet lyckades jag bränna mig...
- Thailändarna pratade mycket bättre engelska i Phuket
- Allt var så mycket dyrare i Phuket än vad det är i Chiang Mai!
- Det fanns svenskar överallt, man kunde inte gå en meter utan att höra svenska, se en svensk flagga, en svensk meny eller svenska kvällstidningar (ja, det såldes både Aftonbladet och Expressen). Försäljarna hade naturligtvis lärt sig några fraser på svenska också. Det värsta jag hörde var "Köp två för hundra baht, billigt! Billigare än Ullared!" Då skämdes jag faktiskt nästan över att vara svensk...

Det fanns fantastiska stränder och öar! Men, naturen i norra Thailand är absolut lika fantastisk, fast på ett annat sätt. De går liksom inte att jämföra.

Lite tankar om den så enformiga bilden som finns av Thailand:

Under tiden jag har varit här har jag allt mer börjat irritera mig på den blid som finns av Thailand, landet framstår alltid som ett enda stort sol-och bad-paradis, ingenting annat. Det finns som sagt härliga stränder och öar här, men det finns så mycket mer. Vill man uppleva kulturen på riktigt föreslår jag att man åker norrut! Chiang Mai är en perfekt stad om man är ute efter spännande utflykter, kultur och religon. Exempelvis finns det i Chiang Mai 300 tempel att besöka. Eller varför inte ta en tur upp i bergen, se den vackra naturen på nära håll och kanske besöka en by och se hur livet där är. Livet i byarna är allt annat än vad man förknippar Thailand med. Jag har fått en helt annan bild av landet under de här månaderna. Jag har upptäckt ett land som är så mycket mer än sol och bad. Ett land jag inte trodde fanns innan. Det är både härligt och nyttigt att vidga sina vyer, även fast allt man upptäcker inte alltid är bra.

Hur som helst, havet var väldigt nice men det är härligt att vara tillbaka. Det var dock lite sorgligt att säga hejdå till familjen på flygplatsen när vi skulle med olika plan! Men det var väldigt roligt att ha dem här, att få visa hur jag bor och jobbar mm. Och tack för alla presenter, speciellt de många ätbara!

livstecken

Jag kom på att jag visst inte har skrivit sedan julafton. Eller kom på och kom på... Jag har väl haft det i bakhuvet, och kanke fått det påpekat för mig ibland... Så här kommer ett litet tecken på att jag faktiskt fortfande lever!

Så, vad har hänt sedan julafton?

25/12  Juldagen - Julfest i Choklo

På juldagen åkte vi iväg till byn Choklo för ännu ett julfirande. Familjen hade hyrt en stor bil med chafför, så förrutom oss hade vi plats med några elever också. Hostelfamiljen åkte med en bil där de även fick plats med typ 11-12 elever. Krokiga och skumpiga vägar (som vanligt), den sista biten kunde inte chaffören köra så då blev vi hämtade av några från byn. Det var ungefär 40 min på riktigt dålig väg med flakbil. Riktigt kul att åka på flak, men så obekvämt! Eleverna, som är vana vid att sitta på flak när de får åka bil, kunde sitta blixtstilla och till och med sova, medan vi satt på helspänn och kastades runt hur som helst.

Jag och Johanna har varit i Choklo förrut och det var kul att komma tillbaka, men väldigt otippat att vi faktiskt åkte till samma by, när det finns så många! Man kan verkligen säga att Choklo ligger "mitt ute i ingenstans". Det finns varken skola eller sjukhus i närheten. Människorna där är självklart inte vana vid att se vita människor så vi fick mycket uppmärksamhet som vanligt.

Min familj var väldigt farscinerade av att vi skulle sitta på golvet och äta och att man även sover på golvet. Vi fick än en gång sova i byledarens hus (vilket är det finaste huset i byn) och vi blev mycket väl omhändertagna. På kvällen var det fest med uppträdanden av olika slag. Självklart skulle vi svenskar uppträda, så vi sjöng "Nu tändas tusen juleljus", det gick förvånadsvärt bra faktiskt! Sedan skulle jag och Johanna sjunga med eleverna, så vi sjöng "This little light of mine" (igen). Sedan var det två elever som ville att vi skulle dansa med dem, samma dans som vi gjorde till julspelet (till Love shine a light). Det blev väldigt spontant, men vi kunde den ju så det gick bra! Julfesten höll på väldigt länge, de ville liksom aldrig sluta. När det inte fanns fler uppträdaden så började de fråga folk i publiken tills nån gav med sig! Det blev med andra ord många timmar sittande på trägolv den kvällen, haha. Men väldigt mysigt var det och det var härligt att vara där med våra härliga elever och familjen såklart!

26/12 Annandagen - Resdag

Dagen efter var det gudstjänst och även då skulle vi uppträda. Vi sjöng "Låt det brinna" vilket blev en katastrof enligt mitt tycke eftersom varken jag eller Johanna kunde hålla oss för skratt när vi skulle sjunga andrastämman! Familjen kunde  ialla fall hålla sig så det var ju bra, men jag kände att jag gjorde bort mig totalt, att sjunga andrastämman på "Låt det brinna" och skratta samtidigt är verkligen ingen bra kombination! Det är fortfarande sjukt pinsamt när jag tänker tillbaka på det, än är det för tidigt för att kunna skratta åt alltihop! Jag och Johanna sjöng i alla fall även Mary's boy child" med eleverna, vilket gick bra...

Sedan åkte vi till Mae Sariang, sa hejdå till eleverna, för att sedan åka vidare till Chiang Mai. Det kändes seriöst som att vi skulle åka tillbaka till Sverige och aldrig mer se våra små goa elever! Vill inte ens tänka på hur sorgligt det kommer att bli när vi väl åker hem... Hur som helst blev det en riktig bildag... 3 timmar från Choklo till Mae Sariang och sedan  timmar till Chiang Mai.

27/12 - Utflyktsdag med familjen i Chiang Mai

Denna dag tog jag och Johanna med familjen på utflykter runt om och i Chiang Mai. Först åkte vi till vattenfallet Bua Tong, ett vattenfall som man kan klättra hur mycket som helst i utan att halka eller ramla ner ifrån. Det tyckte de var häftigt, vi tyckte dock inte att det var lite imponerande denna gång, men fotfarande väldigt härligt såklart! Sedan åkte vi till templet på Doi Suthep, ett berg precis utanför stan. Där var vi ett tag sedan åkte vi vidare till Natt-marknaden i stan. Efter det var vi trötta och åkte tillbaka till hotellet!

Nu har ni fått en "liten" tillbakablick på vad jag har haft för mig. Jag fortsätter i nästa inlägg så att det inte blir allt för långt. Hoppas ni orkar läsa :)

God Jul

God Jul alla! Idag har vi haft en rolig dag, familjen kom hit vid två-tiden så då åt vi mat med dem på en resturang. De blev lite imponerade när de såg bilder på den svenska kungafamiljen på deras guesthouse, och även när de fick höra att kungen och drottningen bodde på deras rum när de var i Mae Sariang. I alla fall åkte vi hem till oss efter det, de kollade runt i huset och på gården och sedan hade vi julklappsöppning. Efter det kom Aphirak och lämnade våra karen-klänningar. De var klara! En elev på elevhemmets mamma hade tillverkat dem och de hade kommit till Mae Sariang idag för att ge dem till oss! De var jättefina, men det kändes lite ovant att ha på sig en lång vit klänning. Efter det åkte vi till elevhemmet, alla tyckte det var spännande att familjen var med och de blev genast väldigt förtjusta i alla lintottarna!Vi åt mat och umgicks och sedan började showen. Det var som vanligt mycket sång och dans och en del drama. Vårt julspel blev så bra! Väldigt duktiga var eleverna! Jag och Johanna kände oss stolta som två mammor på skolavslutning! Det bästa är att vi fick allt på film!
Efter showen togs det en massa bilder som vanligt. Jag skulle väldigt gärna lägga ut bilderna här, men tyvärr verkar det som att jag inte kan lägga upp fler bilder. Det verkar som att jag inte har någon plats kvar... Väldigt konstigt, men jag ska försöka fixa det på nåt sätt, utan att behöva betala för att få lägga upp fler. Så ni får vänta ett tag innan bilder och filmklipp kommer upp.
Det har varit en bra dag idag och morgondagen blir nog också bra, då vi ska till Choklo. Jag hoppas bara att familjen klarar vägarna, de är mycket värre än de vägarna de kom hit på (och de är allt annat än bra och raka).Om ni vill se bilder från julfirande kan ni kolla in Johannas blogg:http://johannaithailand.blogspot.com/God Jul från Thailand!

Lägesrapport i juletid

Nu är familjen i Thailand! De kom i måndags och igår åkte vi till Chiang Mai för att välkomna dem. Vi åkte till deras resort som ligger lite utanför staden, det var ett riktigt paradis skulle man kunna säga. Den standarden är vi inte vana vid! Men det var väldigt trevligt att för en gångs skull få slappa vid en pool, och att äta hotelfrukost (jag kan inte beskriva hur gott det var)! På kvällen åkte vi in till stan för att gå på julfest, vi hade nämligen blivit bjudna av Ernviks som hade bjudit in några svenska familjer på fest. Det var mysigt och väldigt gott med svensk mat. Jag fick för första gången på tre månader äta ost, det var riktigt, riktigt gott!

Idag visade vi familjen staden lite, vi gick på Warorot Market och sen så besökte vi en Thai tribal craft fairtrade shop (alltså en affär med hantverk gjorda av de olika "bergsfolken", karener tex). Efter det åkte jag och Johanna hem till Mae Sariang eftersom vi skulle till hostlet på kvällen.

Men idag var det så att det var julfest i en kyrka i närheten, så många av eleverna gick dit. Därför blev det ingen julspels-övning idag, istället gick vi också till julfesten. Det var som vanligt mycket sång och dans, och så en rolig lek, som vi råkade falla offer för! Här frågar man inte efter frivilliga till lekar, utan plockar "frivilliga av kategori 2" (alltså vem som helst) och självklart skulle "farangerna" få gå upp!

Vi låtsades först att vi inte förstod att de ville ha upp oss, fast att alla kollade åt vårt håll. Men tillslut gick det inte att låtsas längre så vi fick helt enkelt gå upp och se vad som väntade! De tog upp sex andra personer också. Leken gick ut på att man skulle äta upp några påsar med kex och godis så fort som möjligt, sedan skulle man blåsa upp en balong som man skulle sätta sig på så att den sprack. De fyra snabbaste vann och de fyra långsammaste fick stå kvar och dansa en dans, som straff! Detta är en typisk förnedringslek som alla här tycker är jätte pinsam!

Först skulle de intervjua oss, och eftersom ingen känner sig säker på engelska frågade de oss på thai. Jag fick bland annat frågan om jag hade barn, alla tyckte det var jätte roligt att jag förstod frågan och svarade på thai, haha! Som tur var var både jag och Johanna bland de fyra första så vi slapp undan dansen! Men den var inte så pinsam, eftersom de inte behövde komma på dansen själva. Men de fyra offrena såg ut att skämmas ordentligt! En kille stod bara där och försökte se cool ut, snacka om att inte våga bjuda på sig själv! Jag hade lugnt kunnat stå där uppe och dansa med tre andra! Det är liksom roligare att göra bort sig när det är meningen än att stå och sjunga och göra bort sig fast det inte är meningen! Men skönt att slippa båda.

Det här måste ha blivit vår femte eller sjätte julfest så här långt. Och på julafton är vår julfest på hostlet och på juldagen är det julfest i karenbyn Choklo. Det ska bli så kul att visa familjen hur jag bor, var jag jobbar och hur det ser ut i en äkta karenby.

Det var en lägesrapport om nuläget. Imorn är sista riktiga chansen att öva julspel, jag hoppas att det kommer bli bra! Det kommer bli väldigt roligt, det är jag säker på att eleverna också tycker. Men det vore riktigt bra om de kunde sina repliker helt utantill och att allt sitter, men vi får se. De är så duktiga så det blir nog riktigt bra hur som. Imorn blir det övning, on stage, för första gången - spännande!

Kram och God Jul på er!

besök på hostlet

Idag hade vi besök av lite svenskar på elevhemmet. Stämningen var som vanligt på topp hos eleverna, som den alltid är vid besök. Roligt! Det blev inget genrep med julspelet, så det får vi ta imorn. Vi måste få ihop allt imorn. I alla fall togs det en del bilder ikväll, eleverna har en tendens att bli små linslusar när de har besök och vi ställer gärna upp som fotografer.

drama-lek

Våra elever!

Som vanligt ville alla bli fotade med svenskarna

graaaabs :)

Pepparkakor ska icke stekas!

Jag har inte känt mig så jätte pigg på sistone. Jag vet inte riktigt vad som är fel, men har liksom inte kunnat äta så mycket, faktum är att jag helt saknar aptit. Jag tror det började i lördags, om inte tidigare tillochmed... Så denna vecka har jag, då jag har tvingat mig själv att äta, levt på bland annat blåbärssoppa och gröt. Och en massa vatten. Jag har också passat på att vila en massa (förrutom då jag har varit på hostlet på kvällarna).

Det här är vårt schema under kommande dagar:

Söndag 19e:     Genrep med julspelet
Måndag 20e:    Genrep igen (alla är aldrig på plats samtidigt) + Familjen anländer i Chiang Mai
Tisdag 21a:      Åka till Chiang Mai för att välkomna familjen + Julfest hos Ernviks
Onsdag 22a:    Tillbaka till Mae Sariang för att förbereda inför julfesten
Tordag 23e:     Öva, förbereda
Fredag 24e:     Julfesten på hostlet med vårt julspel + familjen kommer till Mae Sariang
Lördag 25e:     Resa till byn Choklo för julfest

Som ni förstår har jag inte tid med att vara sjuk... Det är väldigt jobbigt att inte ha någon aptit, speciellt när man förväntas äta mat på elevhemmet varje kväll och ännu värre, när man besöker en karenby. Ris, ris, ris och mycket stark mat! Så det är ytterst viktigt att jag får tillbaka aptiten innan Choklo! Just nu kan jag inte ens tänka på karenmat utan att må illa. Not good!

Här övar jag dans med de elever som ska dansa

Idag har vi i alla fall varit lite juliga: Vi har bakat pepparkakor! Ja, det gick att få tag i ingredienser (i Chiang Mai). Vi blev väldigt glada och nöjda när det visade sig att degen blev ungefär som vanlig. Den ynka lilla detaljen att vi inte har någon ugn stoppade oss inte, vi har ju stekpannan! Och vi har hört att tidigare volontärer har provat på att steka pepparkakor, så då tänkte vi att även vi måste prova detta. Till vår förvåning blev det inte alls som vi hade tänk oss. Det blev inte pepparkakor, det blev bröd. Det smakade inte alls som det skulle! Jag måste bara säga till den som läser det här: Har du en ugn, var då väldigt tacksam för det, det skulle jag vara! Den är bra till så mycket! Haha, det har jag upptäckt först nu.
Vi har en del deg kvar som vi nog "tyvärr" måste äta upp som den är (det är ju degen som är godast ändå?). Okej, när det kommer till pepparkaksdeg har jag visst lite aptit...

Johanna med mjöl i ansiktet, det ska man
nämligen ha när man bakar pepparkakor

Resultatet, det smakar ungefär lika äckligt som det ser ut!