söndag 31 oktober 2010

Vilken dag!

Oh jag måste berätta om min händelserika och roliga dag! Det började med att vi skulle åka med Por till en karenkyrka, en ganska bra bit ifrån vårt hus. Han och hans "syster" kom och hämtade upp oss med sina mopeder. Ja, jag har faktiskt börjat åka moppe, jag som inte tänkte göra det i detta land. Men det är så smidigt och det är inte alls lika mycket trafik här som i Chiang Mai.

I alla fall åkte vi med Por och Pi, som denna "systern" hette. Karener kallar tydligen nära vänner för systrar, bröder, mostrar, morbröder osv. Väldigt förvirrande! Det var en väldigt stor kyrka vi kom till! Som vanligt fick vi lite halv-översättning. Mitt under gudstjänsten fick vi det plötsligt översatt att de ville att vi skulle sjunga en sång! "Ehhh, va?" tänkte vi, "Nu? Vilken sång?" Det var vi inte beredda på! Men eftersom man inte får tacka nej (det är väldigt oartigt) så gick vi förvirrat upp och sjöng det första som poppade upp i skallen på oss. Det råkade vara exakt samma sång som vi körde förra gången vi blev tillfrågade att sjunga: "Jag går på livets väg" - barnsången med tillhörande rörelser. Jag kan inte beskriva situationen annat än knäpp! Vi hade ju inte direkt fått chansen att sjunga igenom sången eller bestämma om vi skulle sjunga den en eller två gånger osv. Dessutom var det  accapella. Men vi sjöng, jag började skratta i mellanåt (gjorde inte saken bättre), rösten sprack lite ibland (måste låtit vackert). Ni kan tänka er! Dessutom såg publiken gravallvarliga ut, haha! Vi borde verkligen öva in en låt till nästa gång, kanske någon mer seriös. Men situationen var ju trots allt väldigt komisk. Som tur är har jag inte svårt att skratta åt mig själv! Det är helt okej att bjuda på sig själv ibland :)

Efter kyrkan åkte vi hem till någon som Por och Pi kände och åt lunch (karenmat). Sedan åkte vi med Por, Pi, hans riktiga syster, hans bror och en kille som hette Nom (även han en "bror") till ett vattenfall! Att åka till vattenfall är något som är vädligt typiskt thai. Jag rekommenderar verkligen alla som någon gång får chansen att åka till ett vattenfall, gör det! Det är himla roligt alltså. Vi klättrade, hoppade och plaskade allt vad vi orkade! Självklart togs det en massa bilder också.


Jag och Johanna!



Högt upp i vattenfallet!

Klättring!



Efter det åkte vi till söndagsmarknaden som hålls varje vecka i staden. Den var skrattretande liten jämfört med Chiang Mai's motsvarighet. Men det fanns god mat i alla fall! Efter att vi hade ätit åkte vi upp lite i bergen till en utsiktsplats och tittade på solnedgången! Det var häftigt. Det blev en hel del fotande och mycket skratt! Vilka knäppa människor! (positiv bemärkelse) Deras humor var verkligen knäpp, jag och Johanna skrattade mer åt dem än det som de tyckte var roligt, haha! Ett mycket härligt gäng måste jag säga! och verkligen ett härligt slut på en härlig dag.


Marknadsmat


Ojojoj, imorn måste jag verkligen planera lektioner!

Ha det så bra där hemma (eller var ni nu befinner er). Saknar er!

2 kommentarer:

  1. Hej Louise!Ser ut som att du har haft ett härligt veckoslut!Vilka vackra bilder!Praktiskt att ta sig fram med moppe(glöm inte hjälmen)!Roligt att få följa med på era äventyr via era berättelser!
    Jag har varit på en avkopplande retreat med pilgrimsvandring i Östergötland(på gränsen till Småland).Kvinnan som har retreatgården heter Anna-Lena(hon har arbetat med barnhälsoprojekt i Tanzania och i Afghanistan under flera år då verksam som sjuksköterska)och var mycket gästvänlig och god.Ha det gott!Saknar dig!Puss/mamma

    SvaraRadera
  2. Tack mammsen! Vi får skypa snart!

    SvaraRadera